Avlasta gallan: ercp komplikationer
Ta bort stent i gallgången
Om levern och gallgångarna Det är ovanligt att drabbas av cancer i gallvägarna. Tyvärr hittas cancerformen ofta sent, när den redan har hunnit sprida sig. Då går den inte att operera, men man kan ge annan behandling som lindrar och gör att du kan må så bra som möjligt, trots sjukdomen. Granskad av: Peter Nygren , professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Fakta De flesta som drabbas av gallvägscancer är över 65 år. Gulsot, ikterus, är ofta det första tydliga tecknet på gallvägscancer. Det enda sättet att bota gallvägscancer är genom att operera bort tumören. Vad är gallvägscancer? Gallvägscancer, som också kan kallas gallgångscancer, innebär att cancertumören har uppstått någonstans i gallvägarna eller gallgångarna. Även gallblåsan räknas in i gallvägarna och en tumör kan uppstå även där. Sjukdomen sprider sig lätt till de lymfkörtlar som ligger i närheten av levern och gallvägarna. Gallan bildas i levern.
Ercp stent
.
Levercancer och Gallvägscancer
Levercancer Vad gör levern? Levern är kroppens största inre organ och fungerar både som fabrik för olika äggviteämnen och rensar blodet från många ämnen, tex nedbrytningsprodukter från blod. Om leverfunktionen är hämmad så blir man gul. Överlevnaden ökar Långtidsöverlevnaden har ökat i Sverige och fler kan behandlas med framgång, av de som fått behandling i syfte att bota cancern, är majoriteten i livet efter fem år. Det är viktigt hur levern fungerar för övrigt. Ibland sker behandlingen utan att man behöver öppna buken, och hemgång kan då vara möjlig redan behandlingsdagen. En resektion kan vara ett litet ingrepp eller väldigt stort beroende på hur mycket av levern som tas bort. Komplikationer är vanligare ju större ingreppet är. Blödningar uppstår ibland efter operationen. De kan ofta stoppas utan att patienten behöver opereras igen. Det kan också läcka galla. Gallan kan ledas bort och ut genom huden genom en liten slang som kallas dränage.
Gallgångssten med ikterus/kolangit
Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker. Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin. Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens.