Benmärgsprov resultat: benmärg sjukdomar
Benmärgsprov ont efter
A benmärgsbiopsi är en procedur som används för att diagnostisera och iscensätta olika typer av lymfom, kronisk lymfatisk leukemi KLL och andra blodcancer. På den här sidan: Download Vem behöver en benmärgsbiopsi? Lymfom och KLL är typer av cancer som påverkar en typ av vita blodkroppar som kallas lymfocyter. Lymfocyter görs i din benmärg och flyttar sedan in i ditt lymfsystem. De är viktiga celler i ditt immunsystem som hjälper till att bekämpa infektioner och skydda dig från sjukdomar. Lymfom börjar vanligtvis i ditt lymfsystem som inkluderar dina lymfkörtlar, lymfatiska organ och kärl. Men sällan kan lymfom eller KLL starta i din benmärg. Det är dock vanligare att det börjar i ditt lymfsystem och när det fortskrider reser det till din benmärg. Om din läkare misstänker att du kan ha lymfom eller KLL, kan de rekommendera att du gör en benmärgsbiopsi. Proverna från biopsi kan visa om det finns något lymfom i din benmärg. Benmärgsbiopsier kan utföras av en specialutbildad läkare eller sjuksköterska.
Kategorisering av leukemin och prognosfaktorer
Hos vuxna tas provet från bröstbenet eller höftbenskammen. Blodkropparna röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar bildas i benmärg inne i skelettet. När vi är små finns blodbildande benmärg i många av kroppens ben. När vi blir äldre slutar de rörformiga benen i armar och ben att producera blodkroppar. Hos äldre barn och vuxna finns röd, blodbildande benmärg framför allt i bålens ben bröstbenet, revbenen, ryggraden och höftbenet. Vid en benmärgspunktion aspireras sugs ett aspirat, dvs. Ifall detta inte lyckas eller ifall man behöver studera en större bit av benmärgen tas istället en biopsi, dvs. När behövs benmärgsprov? Benmärgspunktion görs om man misstänker en störning i benmärgens produktion av blodkroppar. Vid misstanke om elakartade blodsjukdomar, som leukemi eller myelom, tas alltid ett benmärgsprov, men benmärgsprov kan också behövas för att utreda andra, mindre allvarliga blodsjukdomar, som anemi. Läkaren kan besluta om benmärgspunktion om man inte hittar någon klar orsak till att patienten har för lågt hemoglobinvärde anemi , för högt hemoglobinvärde erytrocytos , för få blodplättar trombocytopeni , för många blodplättar trombocytos för få vita blodkroppar leukocytopeni eller för många vita blodkroppar leukocytos.
Benmärgsprov
Spara Spara Klassificering av ALL kan göras enligt WHO-klassifikationen efe1fbc-4aabaaa2e 3aea1afb-8a5d-ccdf eller ICC-klassifikationen 5e6dbc3-e3c78bced Klassificeringen är beroende av immunfenotyp och genetiska förändringar. Sjukdomen ger en klonal expansion av lymfoblaster i benmärgen. Extramedullärt engagemang kan ses med lokalisation till lymfkörtlar, lever, mjälte, centrala nervsystemet och hud samt testiklar. Lymfoblasterna skiljer sig inte från dem vid lymfoblastlymfom vid immunfenotypning. Från inkluderas behandling av lymfoblastlymfom i nationella vårdprogrammet för ALL och registreras i ALL-registret. Det omvända gäller oavsett blastantal i benmärg vid mogen B-cellsneoplasi som klassificeras som Burkittlymfom stadium IV och numer inkluderas i nationella vårdprogrammet för aggressiva B-cellslymfom och ska registreras i lymfomregistret. Expandera 8. Lymfoblaster föreligger även vid Burkittlymfom stadium IV vilket är en viktig differentialdiagnos.
Benmärgsprov narkos
Spara Rekommendationer Om utbytet vid aspirationen verkar vara otillräckligt rekommenderas biopsi. Vid diagnos bör man göra både cytogenetisk analys kromosomanalys och NGS-baserad myeloisk genpanelanalys på alla patienter, förutom när palliativ behandling planeras. Vid återfall beror valet av undersökningar på ursprunglig genetisk avvikelse och aktuell behandlingsambition, och det bör bedömas individuellt. Försäkra dig om att benmärgsutstryk och snittpreparat är av god kvalitet, se Bilaga 2 Provtagningsanvisning för benmärg och blod. Anvisningarna finns även på Svensk Förening för Patologis hemsida. Det kan behövas flera separata aspirationer för att få tillräckligt med bra material. Vid prov för MRD-analys bör den första portionen av aspiratet användas till flödescytometrisk analys för att undvika störande blodtillblandning. Provtagningsanvisningar och logistiska rutiner bör vara lokala eftersom det inom och mellan sjukvårdsregionerna varierar vilket laboratorium som gör vad.