Huvudvärk områden: huvudvärk illamående, trötthet
Huvudvärk bakom ögonen och pannan
Flertalet patienter som söker akut för huvudvärk har en godartad genes. Men huvudvärk kan ibland vara symtom på allvarlig, livshotande sjukdom. Noggrann och riktad anamnes- och statusupptagning är A och O i diagnostiken. Missa inte »varningsklockor« i sjukhistorien eller status som larmar om allvarlig genes och som måste utredas och åtgärdas akut. Om symtomen stämmer med av »The International Headache Society« fastställda diagnostiska kriterier för migrän, huvudvärk av spänningstyp eller Hortons huvudvärk behövs ingen ytterligare utredning, utan behandling kan sättas in direkt. De flesta har någon gång huvudvärk vid stress, infektion eller efter alkoholintag, och migrän förekommer hos 15 procent av befolkningen. Livstidsprevalensen av någon form av huvudvärk är över 90 procent [1, 2], där var femte person vid intervju uppger att de haft huvudvärk under de närmast föregående 2 veckorna [3, 4]. De primära huvudvärkssyndromen kan vara väl så handikappande; i farlighetsperspektiv är det dock viktigast att identifiera allvarliga orsaker där snabb och fokuserad utredning och behandling fordras [5].
Huvudvärk uppe på huvudet
Min Doktors läkare reder ut några vanliga funderingar Huvudvärk? Min Doktors läkare reder ut några vanliga funderingar Senast uppdaterad Läkaren tipsar De flesta har huvudvärk ibland. Det finns olika typer av huvudvärk: viss huvudvärk kan komma plötsligt och vara kraftig, och annan kan vara långvarig och sitta i flera dagar. Oftast är huvudvärken ofarlig, men i vissa fall kan du behöva söka vård. Min Doktors läkare reder ut några vanliga funderingar kring besväret. Varför får man huvudvärk? Huvudvärk är ett samlingsnamn för smärta i huvudet eller ansiktet. Huvudvärk finns i olika typer och kan ha olika orsaker, som bland annat stress, synfel, bettfel, muskelspänningar eller infektioner. Olika typer av huvudvärk Spänningshuvudvärk Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och känns ofta som ett stramt band om pannan eller som en tyngd på hjässan. Spänningshuvudvärk kan ha flera orsaker. Ofta ligger stress, oro eller synfel bakom, men även dåliga arbetsställningar och problem med tänder och käkleder kan orsaka besvär.
Vanlig eller farlig huvudvärk? – en klinisk utmaning
Huvudvärk Huvudvärk Huvudvärk är mycket vanligt och oftast helt ofarligt. Värken kan bero på många olika saker. Den kan till exempel triggas av stress, spända muskler och synfel, men den kan även vara symptom på infektioner och sjukdomar av olika slag. Oftast går värken över av sig självt. Men ibland behövs behandling. Olika typer av huvudvärk Huvudvärk kan delas in i kategorierna nedan: Spänningshuvudvärk Känns många gånger i båda sidorna av huvudet och är ofta molande, tryckande eller dov. Det kan kännas som att du har ett band eller ett tryck runt huvudet. Spänningshuvudvärk kan utlösas av stress, oro, ansträngande arbetsställningar och dålig ergonomi. Ibland kan besvären lindras av att du rör på dig Migrän Huvudvärken vid migrän brukar komma snabbt, som ett anfall. Ofta är anfallen återkommande. Huvudvärken är intensiv och känns i ena eller i båda halvorna av huvudet. Vid migrän är det vanligt att du blir ljud- och ljuskänslig.
Huvudvärk? Min Doktors läkare reder ut några vanliga funderingar
Annons 1 av 6 Bakgrund Generellt kan sägas att huvudvärk med ursprung från smärtkänsliga intra- och extrakraniella strukturer inom huvudets främre två tredjedelar leds via trigeminusnervens sensoriska trådar, medan huvudvärk med ursprung från strukturer inom huvudets bakre tredjedel leds av sensoriska spinalnerver från de tre översta cervikalrötterna C1-C3. Detta innebär att supratentoriellt belägna strukturer intrakraniellt får sin sensoriska innervation från trigeminusnerven, medan de som är infratentoriellt belägna innerveras sensoriskt av de tre översta spinalnerverna. Smärtkänsliga intrakraniella strukturer utgörs av: Stora cerebrala artärer såsom carotis interna, vertebralis, circulus Willisi och basalsegmenten av arteria cerebri anterior och cerebri media Basala delar av dura mater i främre, mellersta och bakre skallgropen Durala artärer t ex meningea media Durala vensinus och större kortikala vener Smärtkänsliga extrakraniella strukturer utgörs av: Perikraniell och cervikokraniell muskulatur Blodkärl och hud i skalp, nacke och ansikte Ledkapslar, ligament och periost i käkleder, nackleder och halskotpelare Periost i skallben Slemhinnor i bihålor, svalg och mellanöra Delar av ögonbulb och orbitala mjukdelar Smärtmekanismer - vad kan framkalla huvudvärk?