Livmoderhalscancer mens: livmoderhalscancer symptom trötthet
Livmoderhalscancer dödlighet
Till regionspecifikt innehåll Livmoderhalscancer och vaginalcancer Varje år får cirka personer livmoderhalscancer cervixcancer i Sverige. Vaginalcancer är en ovanlig cancerform, varje år insjuknar 40 personer i Sverige. Livmoderhalscancer I stort sett alla fall av livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus, som är sexuellt överförbara virus. Det vanligaste symtomet på livmoderhalscancer är blödningar som inte har med menstruation att göra. I tidiga skeden har man ofta inga symtom alls. Sjukdomen uppstår i livmoderhalsen, och utvecklas oftast långsamt under många år. Det gör det möjligt att upptäcka och behandla cellförändringar i ett tidigt skede. Livmoderhalscancer behandlas med kirurgi, radioterapi strålbehandling , cytostatika eller en kombination av dessa. Den relativa femårsöverlevnaden andelen kvinnor som överlever minst fem år är cirka 70 procent. Tack vare den gynekologiska cellprovtagningen är det bara en tredjedel så många kvinnor som får livmoderhalscancer, jämfört med om screeningen inte hade funnits.
Livmoderhalscancer mens:
Livmodercancer
Livmodercancer drabbar framför allt äldre kvinnor som passerat klimakteriet. Hälften av alla fall av gynekologisk cancer är livmodercancer. Första symtom är ofta en blödning. Granskad av: Pernilla Dahm-Kähler , docent, gynekologisk tumörkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset Fakta Livmodercancer är mycket ovanligt före 40 års ålder. Det vanligaste symtomet på livmodercancer är vaginal blödning. Livmodercancer kallas också för livmoderkroppscancer. Vad är livmodercancer? Livmodercancer, som också heter endometriecancer, startar med att cancerceller bildats i den livmoderslemhinna, endometriet, som finns inne i livmodern. Processen brukar gå ganska långsamt. Livmodercancer ryms i begreppet gynekologisk cancer tillsammans med bland annat äggstockscancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos. Livmodern uterus är belägen bakom urinblåsan. Till formen och storleken påminner livmodern om ett litet päron.
Livmodercancer
Livmodercancer Livmodercancer Livmodercancer, även kallat livmoderkroppscancer, är en av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige. Livmodercancer innebär att en cancertumör har uppstått inne i livmodern. Symptomen märks ofta tidigt och då går det att få behandling som kan ta bort sjukdomen. Drygt 1 personer får livmodercancer varje år. De flesta har passerat klimakteriet. Vad är livmodercancer? Sjukdomen uppstår i slemhinnan på livmoderns insida. Slemhinnan i livmodern byggs upp när hormonet östrogen påverkar celler så att de delar på sig och nya celler bildas. Om något blir fel i celldelningen kan livmodercancer uppstå. Cancertumören växer först bara i slemhinnan, men senare kan den börja växa genom slemhinnan och in i livmoderns muskelvägg. I livmoderväggen finns lymfkärl och blodkärl. Genom dem kan cancercellerna spridas till lymfkörtlarna i bäckenet och magen. Där kan cancercellerna bilda dottertumörer — metastaser. Cancercellerna kan även spridas till äggstockarna, slidan och lungorna.
Standardiserat vårdförlopp livmoderhalscancer
Spara Nationellt vårdprogram Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter. Det bygger på det nationella vårdprogrammet som fastställts av Regionala cancercentrum i samverkan. I vårdprogrammet finns beskrivningar av och rekommendationer för vårdförloppets delprocesser samt hänvisningar till vetenskapligt underlag. Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Se även de nationella vårdprogrammen för rehabilitering respektive palliativ vård , för underlag till rekommendationer på dessa områden. Expandera Inklusion i standardiserat vårdförlopp Välgrundad misstanke ska i detta sammanhang tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje region ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till. Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten inte bedöms klara av utredningen.