Onormal puls: onormal puls garmin
Onormal puls:
Känsla av hjärtrytmrubbningar
Ge en gåva Hjärtrytmrubbningar Avvikelser i hjärtats rytm är vanliga. De beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller impulsfortledning och kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier. Den vanligaste betydelsefulla hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer. Symtom hjärtrytmrubbningar Hjärtrytmrubbningar kan i vissa fall vara helt symtomfria, men även ge så svåra symtom att hela livsföringen förändras. I värsta fall kan man förlora medvetandet och hjärtats pumpfunktion upphöra. Symtom vid takykardi Symtomen vid takykardi beror på hur fort hjärtat slår, om hjärtat är friskt i övrigt och personens allmänna kondition. Det vanligaste symtomet hos i övrigt friska patienter med takykardi är hjärtklappning. Förekommer andfåddhet, tryck över bröstet eller yrsel och kanske svimning tyder det på att takykardin är mycket snabb eller att det samtidigt kan finnas en annan hjärtsjukdom. Symtom vid bradykardi Hos personer med bradykardi kan långsam puls hos en del uppträda mera konstant och ge besvär som trötthet, nedsatt prestationsförmåga, frusenhetskänsla och kanske yrsel.
Vad är normal puls för äldre
Pulsmätning vid arteria radialis. Puls är hur hjärtats slag per minut visar sig i artärerna som dunkande blodvågor. Pulsen mäts om en person svimmar , vid misstanke om hjärt-kärlsjukdom och vid hälsokontroller. En vuxen persons pulshastighet i vila brukar ligga mellan 55 och 80 slag per minut, men barn kan ha mycket högre hastighet. Pulsen ska också vara jämn och rytmisk, och normalt stark. Pulsen tas oftast genom att man med pek- och långfingrarna trycker mot en blodåder vid handleden eller halsen, och räknar antalet dunkningar i en minut. När man tar pulsen bedöms också rytmens regelbundenhet och kraft. Pulshastigheten mäts för att uppskatta hjärtats pumpförmåga, antingen i vila eller under ansträngning. Pulshastigheten varierar normalt sett mycket beroende på graden av både fysisk och psykisk ansträngning, och beroende på personens ålder, men kan också påvisa hjärtproblem som kräver sjukhusvård. Pulsens regelbundenhet visar om man lider av arytmier eller har extraslag.
Hjärtrytmrubbningar
Känsla av hjärtrytmrubbningar Vad är en hjärtrytmrubbning och hur känner man igen den? En normal hjärtrytm kommer från sinusnoden i de övre delarna av hjärtats högra förmak och kallas därför sinusrytm. En normal vilopuls kan variera från 40 till slag per minut. Åldern, den fysiska konditionen och många andra faktorer påverkar vilopulsen. Om pulsen ökar till mer än slag per minut talar man om takykardi, det vill säga hjärtrusning, vilket vanligen känns som hjärtklappning. Hjärtrusning innebär vanligen att hjärtat slår snabbare än normalt till följd av fysisk ansträngning. Hög feber, vätskeförlust, ångest, att bli skrämd eller läkemedel till exempel utvidgande astmamediciner, vissa hostmediciner och näsdroppar kan höja pulsen. Om hjärtat klappar utan anledning kan det vara fråga om en hjärtrytmrubbning. Attackvis hjärtklappning hos unga personer och personer i arbetsför ålder är ofta en följd av medfödda avvikelser i hjärtats elektriska retledningssystem.
Puls tabell
Medel vid intestinala inflammationer. Aminosalicylsyra och liknande medel. Indikation: Depotgranulat: För behandling av akuta skov av ulcerös kolit och för underhållsbehandling vid remission. Rektalskum: Behandling av aktiv, mild ulcerös kolit i tjocktarmen colon sigmoideum och rektum. Suppositorier: Behandling av akut lindrig till måttlig ulcerös kolit som begränsas till rektum ulcerös proktit. Kontraindikationer: Överkänslighet mot salicylater eller något hjälpämne,gravt nedsatt lever- eller njurfunktion. Astmatiker ska behandlas med Salofalk rektalskum med försiktighet eftersom skummet innehåller sulfit som kan orsaka överkänslighetsreaktioner. Varningar och försiktighet: Kontroll av blodprover differentierad blodstatus; leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT; serumkreatinin och urinstatus urinstickor ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas uppföljningstester 14 dagar efter behandlingens början och därefter ytterligare 2 eller 3 tester med 4 veckors intervall.