Jugoslavien järnridån: jugoslavien upplösning
Jugoslavien länder
Den betydelsen blev vida känd via Winston Churchill , som i ett uppmärksammat tal 5 mars i Fulton , Missouri , Fultontalet använde sig av uttrycket. Bakom den linjen ligger alla huvudstäderna i Central- och Östeuropas urgamla stater. Warszawa, Berlin, Prag, Wien, Budapest, Belgrad, Bukarest och Sofia, alla dessa berömda städer och befolkningarna runt dem ligger i vad jag måste kalla den sovjetiska sfären, och de är i en eller annan form underkastade inte endast sovjetiskt inflytande utan i mycket hög grad och i många fall en stigande grad av kontroll från Moskva. Ursprungligen är järnridå en teaterterm för en brandskyddsinrättning som kan fällas ner mellan scen och proscenium åskådarutrymmena. På till exempel Burgtheater i Wien är järnridå föreskriven sedan Drottning Elisabet av Belgien , som var av tysk härkomst då hon var född som prinsessa av Bayern, ändrade uttryckets innebörd då hon sade att "mellan Tyskland och mig går en blodig järnridå som har sänkts ned för alltid".
Patrik Strömer 21 december Detta kan vara den bästa boken som utkommit under , lika bra att berätta det med en gång. Från inte mindre än 23 platser beskriver Timothy Phillips i The Curtain and the Wall historiska öden längs det som en gång var järnridån. Från Kirkenes i nordligaste Norge vid ryska gränsen till Nachitjevan, den azeriska exklaven som har en liten landremsa mot Nato-landet Turkiet, men annars ligger mellan Iran och Armenien. Två saker griper tag. Dels att Phillips verkligen besökt samtliga platser under en fyra månader lång resa, dels att det finns minst en fantastisk episod eller anekdot i varje kapitel. Delarna är underbar läsning var för sig, men helheten lyckas bli sammanfogad på ett sätt som verkligen blir upplysande. Att jag inte hade koll på den italienska adelskvinnan som lyckades se till att gränsen mellan Italien och Jugoslavien drogs på rätt sida villan, eller bostadsområdet i Bratislava byggt mot den österrikiska gränsen stör inte alls.
När splittrades jugoslavien
Järnridån som metafor och fysisk verklighet Ny avhandling i arkeologi undersöker de fysiska och idémässiga spåren efter järnridån. Men vad var järnridån egentligen? Var det en metafor eller en fysisk verklighet? Syftet med avhandlingen har varit att utforska vad de fysiska spåren av järnridån kan berätta, och vad dessa lämningar betyder eller har betytt för människor i dess närhet, säger Anna McWilliams, doktor i arkeologi, Södertörns högskola. I sin avhandling jämför Anna McWilliams även de materiella spåren av järnridån med de idémässiga föreställningar om järnridån som växte fram i väst under kalla kriget. Är det samma historia som återspeglas? Västeuropeisk metafor Resultatet från studien visar att idén om järnridån och den fysiska realiteten har utvecklats både separat och i förhållande till varandra. Järnridån som idé är framför allt en Västeuropeisk metafor som haft en viktig plats i historieskrivningen och i synen på kalla kriget.
Jugoslaviens upplösning Jugoslaviens upplösning De krig som under första delen av talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna utfördes för att förmå de främmande folken att flytta. Många av dessa bor fortfarande kvar i olika länder runt om i Europa. Därför mördade man och begick kollektiva våldtäkter mot kvinnorna. Man ville också utplåna de andra folkens minnen. Otaliga kyrkor, moskéer och bibliotek utplånades. Jugoslavien hade skapats som belöning åt Serbien Det var efter första världskriget som segermakterna sammanförde Serbien med Österrike - Ungerns kroatiska och bosniska områden. Serbien hade under första världskriget varit allierat med segermakterna USA , Frankrike och Storbritannien. Österrike-Ungern hade å andra sidan varit allierat med förloraren Tyskland. Därför kunde segermakterna tillfredsställa serbernas önskan att få grunda ett Storserbien eller ett Jugoslavien.