Luciasången betydelse: lucia historia
Svenska Yles serie om julmusik: Luciasången
Vad betyder orden i luciasången? Vi känner alla igen dem, men vad betyder orden i luciasången? Och ska det vara förlät eller förgät? Flera av orden var gammaldags redan då. Så vad betyder egentligen fjät och stuva? Och varför har solen förlåtit jorden? Fjät Ordet fjät betyder spår. Det har använts bokstavligt om fotspår efter människa eller djur, men också bildligt. Att följa någon i fjäten betyder att följa tätt efter personen. Stuva Ordet stuva är helt enkelt ett annat ord för stuga. En annan form av ordet är stova, som förekommer i Vargsången som Lovis sjunger i sagan om Ronja Rövardotter. Stuva är släkt med stove, det engelska ordet för ugn. Förlät Ordet förlåta betyder i det här sammanhanget inte att ursäkta något utan att överge eller lämna. Och vid den här tiden på året kan det ju verkligen kännas som att solen har övergett oss. Många tror att det rätta ordet i sångtexten är förgät, det vill säga glöm, vilket har sin logik, men Rosén skrev alltså förlät.
Luciasången betydelse:
Natten går tunga fjät text
McCaffrey från Baltimore en tidig version av sången, med text på engelska av Thomas Oliphant. Bland de globalt mer berömda versionerna finns en av operasångaren Enrico Caruso. Sången har också spelats in av Elvis Presley , på albumet Elvis for Everyone från I det tidigare Tjeckoslovakien gjordes melodin berömd med texten Krásná je Neapol, som sjöngs av Waldemar Matuška. Luciasången vid luciafirandet [ redigera redigera wikitext ] Visan spreds till Sverige i början av talet och blev mycket populär och de flesta översättningarna var trogna det italienska originalet. Skrevs av Sigrid Elmblad — Publicerad Arvid Rosén skrev texten då det moderna Luciafirandet tog fart i Stockholm. Rosén författade texten med en språklig stil som liknar ålderdomliga folkvisor. Ordvändningar som stuva för stuga och förlät för lämnade tyska: verlassen, danska: forlade var svårbegripliga för många redan Trots eller på grund av dessa ålderdomliga ordvändningar var denna version av Luciasången länge den mest sjungna.
Sankta lucia text
Kom till min lilla båt, Santa Lucia! Santa Lucia! Sången lär ha sjungits av gondolförare och texten i luciasången är lagd i munnen på skepparen till en liten utfärdsbåt, som ligger vid kajen i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen om Santa Lucia är från havet. Sången fick ny text då lussandet kom igång i Sverige Det berättas att melodin sedan har kommit till Sverige med tonsättaren Gunnar Wennerberg i medlet av talet. Den första svenska texten fick sången i början av talet och då började den: Aftonens stjärna havet bestrålar, uti dess skimmer allt nu sig målar Aftonens stjärna havet bestrålar uti dess skimmer, allt nu sig målar. Stormarna tystnat, vågen ej brusar, och uti löven västan blott susar. Skynden till aftonfärd på vågen den fria! Sancta Lucia! Härliga Napoli! Drottning du sköna, med dina stolta slott, och lunder gröna! Ej något annat land äger din like, blott dig jag kalla vill skönhetens rike.
Vad betyder orden i luciasången?
Varför äter vi lussekatter? Och hur ser en lucia ut? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om luciatraditionen utifrån museets samlingar och kunskap. Du förknippar antagligen lucia och luciatåg med en vitklädd gestalt med ljuskrona som högtidligt skrider fram, åtföljd av tärnor, stjärngossar och möjligen någon tomte. De har tända ljus i händerna och sjunger jul- och luciasånger innan de tågar ut samma väg som de kom in. Ungefär så ser det ut på skolor, arbetsplatser, sjukhus, äldreboenden, i många hemmiljöer och inte minst i tv. En högtid med många influenser Det här luciafirandet blev vanligt först på talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige med en brokig bakgrund med flera influenser. Några beståndsdelar är ett italienskt helgon, medeltida karnevaler, en napolitansk båtsång och en festdag i Västsverige.