Utsläpp i naturen: hur mycket koldioxid binder skogen per hektar
Utsläpp i naturen:
Co2 utsläpp världen
Skicka e-post till Bengt Effekter av miljöfarliga ämnen När miljöfarliga ämnen kommer ut i naturen kan effekterna vara akuta och dramatiska och orsaka massdöd av exempelvis fisk och fåglar. Mindre dramatiska effekter, men som på sikt kan orsaka allvarliga störningar benämns ofta som kroniska effekter. Det kan till exempel innebära att reproduktion, utveckling och beteende hos olika organismer störs. Var kommer miljöfarliga ämnen från? De kan släppas ut från punktkällor, till exempel industrier och avfallsdeponier, eller som diffusa utsläpp. Exempel på diffusa utsläpp är läckage från båtar målade med giftig bottenfärg och urlakning av ämnen från asfalt och luftnedfall. Vissa miljöfarliga ämnen är grundämnen som förekommer naturligt i miljön, till exempel i berggrunden. Ämnen som vi ofta betraktar som gifter, exempelvis koppar och zink, är i låga koncentrationer livsnödvändiga för många organismer. En del bekämpningsmedel som varit förbjudna i Sverige under en lång tid kan komma hit via luften från andra länder.
Det här kan du göra för klimatet
Med enkla medel kan du spara energi och minska dina koldioxidutsläpp. Vi kan alla hjälpas åt att hejda klimatförändringarna! Läs här vad WWF gör i klimatfrågan. Nedan finns tips på vad du kan göra. Byt alla lampor till effektiva och bra LED-lampor. Ha som rutin att släcka belysning när du lämnar ett rum. Spara onödig elförbrukning genom att släcka lampor när ljuset inte behövs, dra ur mobilladdare när de inte används och stänga av apparater istället för att ha dem i standby-läge. Standby-lägen står för cirka 5 procent av ett hushålls elförbrukning idag. Sänk värmen. Om du sänker temperaturen med en grad sparar du ungefär 5 procent av den energi som går till uppvärmning. Se till att inte ställa möbler så att de blockerar element och termostater. Varma sommardagar minskar du behovet av energi till kyla genom att dra för gardinerna och använda solskydd för fönstren. Tvätta med fylld maskin, och så ofta som möjligt i 30 eller 40 grader istället för 60 grader.
Sveriges utsläpp jämfört med andra länder
Stöd för dig som arbetar med invasiva främmande arter Övergödning Utsläppen av näringsämnen som kväve och fosfor är orsaken till övergödning som i sin tur leder till algblomning. Vi stödjer flera åtgärder för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Jordbruket står för en del av dessa utsläpp, så tillsammans med Jordbruksverket arbetar vi för ett mer miljövänligt jordbruk. Försurning Försurning är ett av hoten mot vår vattenmiljö och påverkar djur- och växtlivet i tusentals sjöar och vattendrag. Vi arbetar med att motverka försurningen genom kalkning och ansvarar för att följa upp kalkningens effekter. På senare år har försurningen blivit ett allt större hot mot havsmiljön. Vi deltar i arbetet med att övervaka försurningen av havet. Utsläpp av farliga ämnen och nedskräpning Utsläpp av olja är ett hot mot den marina miljön. Vi arbetar tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB och Kustbevakningen för att optimera miljöskyddsåtgärderna vid olje- och kemikalieutsläpp.
Människans utsläpp av CO2 är liten i förhållande till naturens! Vad vetenskapen säger Den CO2 som naturen släpper ut från haven och vegetationen balanseras av en naturlig absorbering från haven och vegetationen. Människans utsläpp rubbar denna naturliga balans och har inneburit en förhöjning av CO2-nivåerna till nivåer som inte skådats på år. Det är till och med så att människan släpper ut 26 gigaton CO2 varje år, medan CO2-nivåerna i atmosfären endast ökar med 15 gigaton varje år. Detta visar oss att mycket av människans CO2-utsläpp absorberas av marken. Skeptikers argument Atmosfären innehåller miljarder ton av CO2 medan människan bidrar med endast 6 GT. Hav, land och atmosfär utbyter CO2 kontinuerligt vilket gör att den tillförda belastningen från oss människor är oerhört lite. Ett litet skifte i balansen mellan haven och luften skulle orsaka en mycket kraftigare ökning än vad vi någonsin skulle kunna skapa. Djurs och mikroorganismers konsumtion av växter står för ca gigaton per år.